overjarnvagsbron

Om jag inte minns fel skrev Bodil Malmsten någon gång om hur folk förväntar sig att man ska kunna skita ur sig skrivna mästerverk på beställning. Själv har jag aldrig haft några problem med det. Men jag förstår dig Bodil det har jag alltid gjort. Vart vill jag komma i denna märkliga inledning? Jo, det faktum att decenniet 00-tal kommer bli ihågkommet som det då vilket skit som helst publicerades. Bloggen. Journalistikens utveckling på gott och ont. Mest ont. Vem som helst får säga och tycka vad som helst. Ett socialt tekniskt fenomen som är demokratiskt och fantastiskt. Problemet ligger i att det i Sverige finns en befolkning som under årtionden vant sig vid en god journalistisk kvalitét. Vilket leder till ett stort förtroende för journalistkåren. Att med en okritisk blick gå in i 00-talet och suga i sig denna mediala explosion leder till, i sportvärlden, en felaktig bild av hur idrottsvärlden ser ut.

Exemplet Olof Lundh som först jobbade för Expressen. Han utnyttjade sin roll som journalist och bröt mot de journalistiska etiska regler när han arbetade svart för en fotbollsagent. Här borde hans karriär varit över. Men idag är han en av de mest framstående fotbollsexperter i TV4. Hur gick detta till? Vi har genomgått en förändring i det svenska medielandskapet där mediekoncernerna har tagit över landet och världen. Exemplet Olof Lundh är i mina ögon ett praktexemplar för denna utveckling. Utfryst, med all rätt, på expressen efter att ha sålt ut sig. Koncernen Bonnier som äger bland annat Expressen och TV4 vill inte sparka denna Olof. Troligtvis på grund av arbetsskyddslagar eller avskedsutbetalningar. 2004 Olof drar in trettio papp i månaden på att byta färgpatroner i Mats Olssons kopiatior på Expressens redaktion. Detta är en ganska dålig deal för Bonnier. Istället får han en ny kavaj och en identitet på ett nystartat "fotbollskanalen" med ett svängigt smeknamn tillsammans med TV- kometen Ekwall. Detta promotas starkt i alla medier och det tycks in roliga webbinslag och panelprogram med Ekwalls nye sidekick. Svenska folket ser inte denna förvandling. "Fotbollskanalen är ju en så himla bra hemsida och spansk fotboll är ju så fräscht och på kartan med det nya Barcelona." Det tycker jag med. Men glöm inte att Olof Lundh alltid kommer vara en sell- out som gör vad som helst för pengar. Glöm inte att Lundh, trots att han verkar vara en riktig helyllekille, egentligen inte är intresserad av sanningen. Han tillsammans med flera andra i detta Sverige. Typ Markus Birro och typ Anja Gatu (som också är resultatet av det politiskt korrekta och feministiska 00-talet) är bara intresserade av berömelse och överlevnad i detta nya medielandskap. Birro är är vad Ronbinson- Robban var på 90- talet. Vi tillåter dem till det. Skillnaden är att alla förstod att Robinson- Robban inte var mer än en trasig profil som behövde bekräftelse. Birro har en makt i att han tycker på en av landets största tidningar. Vi bekräftar honom genom att acceptera och läsa vad han skriver om "sin Totti". Han har sökt bekräftelse i skuggan av en känd bror. Som fotbollsexpert, poet, samhällsvetare hos Ekdahl, manusförfattare and so on. Att jag skriver Marcus Birro och Mats Olsson i samma mening här är ett bevis på hur tragisk sportjournalistiken är idag.

Det borde inte finnas plats för alla eftersom det inte finns underlag för åttahundra tyckare ska tycka om svensk fotboll. Sökningen "Zlatan Ibrahimovic" har dubbelt så många Googleträffar än sökningen "Andra världskriget". FIFAs uttagning till världens bästa spelare och världslag är inte Zlatan tilltänkt. Ingen säger att de är någon form av urkund i "vem som är bäst". Men det är kanske så objektivt vi kan komma. Brolin var med i världslaget -94. Vad vet vi om hans karriär egentligen? Det som skrämmer mig är inte att det skrivs så larvigt mycket om Zlatan i svensk press. Det som skrämmer mig är att folk tror på att Zlatan på allvar tycker att han världens bästa spelare genom tiderna. Varför tror vi det? Vi ser han varje söndag på TV. Samma söndag gör John Carew fyra mål mot Wigan. Pato avgör ett Milanoderby. Zlatan gör ett mot Getafe. "FantaZtiskt" lyder rubrikerna varje jävla måndag.

Klart att ni förstår denna hysterin. Men förstår vi konsekvenserna av att Zlatan eller för den delen Henrik Löwdahl eller Stellan Carlsson i NA blir höjda till skyarna? Vad får vi för bild av verklighetsideal? Exemplet Carlsson som kom upp på träningen sist. Efter succé i Rynninge uppmärksammades Stellan mer än ofta i NA. Folk skriker efter Stellan i ÖSK. Han debuterar på Råsunda mot AIK. Om inte NA hade gått ut till hundratusen Örebroare, hade Stellan då spelat på Råsunda? Jag vet inte men det tål att tänkas på. Med facit i hand vet vi att Stellan ratades av bland annat Öster i tvåan och senare blev bakgrundsfigur till Calle Olsson i Karlslund. Ett annat exempel som däremot lyckades heter Nordin. Då Örebroarna krävde ett ÖSK- kontrakt även till denne spelare efter att ha dominerat i tvåan. Hur många hade egentligen sett honom vid den tidpunkten och hur många hade läst Uddlings måndagskrönikor?

Slutsatsen jag vill dra är att vara vaksam på mediernas makt och påverkan. Detta är inget jag kommit på. Men jag tycker att det måste ringas in som en av de viktigaste utvecklingarna i sportens värld när vi snart står inför ett nytt deccenium. Kritiskt tänkande heter det på universitetet. Skillnaden är att studentlitteratur grundar sig i forskning och fakta. Journalistik handlar om åsikter och en yrkeskår med all frihet i världen till att skapa sanningar. Bloggen är flaggskeppet för en ny dimension av yttrandefrihet. Jag är förespråkare för yttrandefrihet men jävligt kritisk mot den nya journalistiken. Jag skulle kunna gå in på hur Sverigedemokraternas framgång ligger i journalistikens tecken, men jag stannar här.
2010 är det året då bloggen och journalister som Olof Lundh avslöjas som hyckleri. Här med har jag grävt min egen grav. Men jag offrar mig för att alla drar sig upp ur skitkonsumtionen av alla tyckare. Kräv bra journalistik 2010. Typ som overjarnvagsbron. Här finns sanningen.

Ta en riktig praktfylla och lyssna till en dement Jan Malmsjö tala in det nya året.  Sätt inte på TV4 Sport och titta på nyårsraketer då Olof listar skojiga idrottsögonblick från året som gått. Göd inte Olof Lundh. Köp inte Ekwall. Köp för allt i hela världen inte Marcus Birro. Låt dem svälta. Måtte djävulen ta alla bloggare.